Markdränering delas allmänt in i grundtorrläggning och lokal dränering. Med grundtorrläggning avses grävning och rensning av utfallsdiken, små invallningar och förbättring av bäckarnas vattenledningsförmåga i syfte att dränera marken. Med grundtorrläggning skapas förutsättningar för lokal dränering, till vilken räknas bl.a. kretsdiken, tegdiken och täckdiken.
Grundtorrläggningens betydelse
Den uppodlade åkerarealen i Finland har grundtorrlagts åtminstone en gång. I landet har det inrättats tiotusentals dikningsbolag samt avtalsdikningsprojekt för att använda och hålla dikena i skick. Största delen av åkrarna har dikats redan före 1970-talet, vilket betyder att en period med grundförbättring av diken är att vänta. Dikningarna har ställvis förfallit så mycket att fårorna måste rensas helt och hållet på nytt. För att upprätthålla odlingsbarheten på åkrarna måste både den lokala dräneringen och grundtorrläggningen vara i skick och vattenledningsförmågan och djupet i områdets utfallsdiken bör vara tillräcklig för att täckdikningen ska fungera på rätt sätt.
Dikningsprojekt
Som grundtorrläggningsåtgärd utförs främst underhållsåtgärder eller grundförbättringar i utfallsdikena och helt nya diken grävs nuförtiden sällan. Enligt vattenlagen ska nyttotagarna eller dikningsbolaget se till att diket är i skick.
Underhåll som dikningssammanslutningen utför omfattar små åtgärder enligt den gamla planen som fastställts i dikningsförrättningen. I samband med underhållet kan man göra små ändringar med beslut av dikningsbolaget. Ändringarna kan vara sänkning av balanslinjen med 0,1…0,3 meter i syfte att trygga tillräcklig dränering i mark som har satt sig eller småskalig breddning av fåran såväl som olika förstärkningar av fåran. Även rörläggning i diket samt flyttning av diket eller breddning av fåran till sedimenteringsbassäng kan handläggas som små ändringar. Under arbetets förlopp kan man avvika litet från dikningsplanen bara ändringarna inte påverkar dikningskostnaderna, nyttan eller miljövärdena på något avsevärt sätt.
Dikningssammanslutninges grundförbättringsprojekt och ny plan
Ett underhållsprojekt kallas för ett grundförbättringsprojekt då den gamla planen förnyas helt eller till väsentliga delar. Sådana ändringar är bl.a. att dikesbottnen dvs. balanslinjen fördjupas mer än 30 cm pga. markens sättning. Om de så vill, kan dikningsbolagets ombudsmän kontakta den lokala NTM-centralens grundtorrläggnings- och finansieringssakkunniga som kan bedöma om det finns behov av att beställa en ny plan och ansöka om stöd för projektet. Den nya planen fastställs vid en dikningsförrättning. Läs mer
Dikningssammanslutningen är skyldig att hålla fåran i det skick som den vid dikningsförrättningen fastställda planen föreskriver. Dikningsanmälan behöver inte göras för underhåll. Om underhållet av diket kan orsaka förorening som avses i miljöskyddslagen eller sådana följder som avses i 3 kapitlet 2 § i vattenlagen, fordrar underhållet tillstånd av regionförvaltningsverket på samma sätt som dikning. Om fårorna som är i behov av underhåll som helhet anses har förändrats till naturenligt skick, bör underhållet behandlas såsom dikning. Den lokala NTM-centralen ger råd för dikningsprojekt och prövar vid behov tillståndsbehovet.
För dikningssammanslutningens ombudsmän finns en handbok som behandlar underhållsrensningar enligt den gamla planen samt grundförbättringsprojekt som genomförs enligt en plan som har fastställts i en dikningsförrättning. Läs mer:
Karttjänst för dikningssammanslutningar
På NTM-centralerna pågår digitaliseringen av handlingar i gamla dikningsprojekt och dikningssammanslutningarnas läge förs in i de digitala kartjänsterna. I karttjänsten över dikningssammanslutningar kan man söka upp platsen där restaureringen planeras och via detta finns också uppgifter om dikningssammanslutningen. Med dikningssammanslutningens namn, som man hittar i karttjänsten, och projektets förrättningsnummer kan man fråga efter handlingarna från den regionala NTM-centralen genom att begära en informationstjänst.
Dikningsdisponenttjänster
Dikningsdisponenttjänster är avsedda för dikningssammanslutningar som drar igång underhålls- och grundrestaureringsprojekt och för andra vattenhushållningsprojekt såsom anläggande av våtmarker och för genomföring och tillsyn av sjörestaureringsprojekt. Vuxenutbildningscentralen SEDU i Ilmajoki ordnar utbildning inom branschen och förevisningar av examensarbeten. Disponenttjänster för dikningssammanslutningar är en del av examen i vattenhushållningen inom jordbruket och de första dikningsdisponenterna blev färdiga år 2019. Utbildning för dikningsdisponenter ordnades av NTM-centralen i Egentliga Finland, NTM-centralen i Södra Österbotten, Utbildningscentralen SEU och yrkeshögskolan Hämeen ammattikorkeakoulu.
Avtalsdikning
Markägarna som drar nytta av dikningen kan sluta ett avtal om gemensam dikning om ingen yrkar på att planen ska fastställas i en dikningsförrättning och in bestämmelserna i vattenlagen i övrigt inte kräver det. En anmälan om dikningen görs till den lokala NTM-centralen. Läs mer:
För att verkställa avtalsdikningen kan finansieringsunderstöd sökas av staten. Som villkor för beviljande av understöd kan finansiären kräva att planen för avtalsdikningen fastställs i en dikningsförrättning, trots att dikningsförrättning inte är nödvändig enligt vattenlagen. Läs mer:
Planering
Anvisningar för planering av grundtorrläggning finns i handboken om planering och dränering av mark (Maankuivatuksen ja kastelun suunnittelu). Jord- och skogsbruksministeriet tillsatte år 2005 en arbetsgrupp för att utarbeta anvisningarna och den första versionen blev färdig år 2007. En uppdaterad version publicerades år 2015 och den behandlar omfattande och grundligt hantering och kontroll av vattenhushållningen. Tidigare har Finlands miljöcentrals föregångare Vattenstyrelsen gjort omfattande planeringsanvisningar om dränering av mark år 1986.
Handbokens första del behandlar planering av markanvändningen, i vilken man tar hänsyn till målen för bevarande och förbättring av miljövärden genom att införa principer för s.k. naturenligt vattenbyggande i planeringsanvisningarna. I den andra delen behandlas bevattningsplanering. Grundtorrläggningsplaner görs i dag upp av bl.a. företag som är specialiserade på planering av grundtorrläggning.
Läs mer om naturenlig grundtorrläggning: