Gå till innehållet

Grundvattnens kvantitativa och kemiska status – Södra Österbotten, Österbotten och Mellersta Österbotten

På NTM-centralen i Södra Österbottens verksamhetsområde (landskapen Södra Österbotten, Österbotten och Mellersta Österbotten) finns för tillfället sammanlagt 430 klassificerade grundvattenområden. För tillfället pågår en omklassificering av grundvattenområdena, vilket betyder att antalet grundvattenområden ännu kommer att ändras en aning fram till att klassificeringen blir färdig år 2021.

För den tredje vattenvårdsperioden (2021-2027) har riskerna på grundvattenområdena bedömts på nytt år 2018. Inalles 58 grundvattenområden har utnämnts till riskområden (51 under den andra vattenvårdsperioden). Grundvattenområdet har utsetts till riskområde när det i grundvattnet har konstaterats förekomma skadliga ämnen som härstammar från mänsklig verksamhet och halterna av de skaldiga ämnena kan öka och riskera grundvattnets status om skyddsåtgärder inte vidtas. Grundvattenområdet har kunnat utses till riskområde även på basis av för stor grundvattentäkt eller annan verksamhet som påverkar grundvattenståndet. Utöver riskområdena finnas i NTM-centralens verksamhetsområde 32 grundvattenområden, om vilka det inte finns tillräckligt med information för att bedöma grundvattnets kvalitet eller riskerna, trots att det finns verksamhet i området som hotar grundvattenstatusen. Ytterligare fordras även utredning av den kvantitativa statusen i fyra av dessa områden.

Den kemiska och kvantitativa statusen i grundvattenområden som är utsatta för risker har bedömts år 2019 i enlighet med de riksomfattande anvisningarna. Sammanlagt 19 grundvattenområden har enligt bedömningen dålig kemisk status (17 under den andra vattenvårdsperioden). Av dessa har ett grundvattenområde även dålig kvantitativ status. Orsaken till den dåliga kemiska statusen är för mycket näringsämnen i grundvattnet (ammonium och nitrater), vissa metaller, klorid, lösningsmedel, oljekolväten och bekämpningsmedel. Dessa ämnen härstammar från jordbruket, djurhushållningen, pälsproduktionen, bebyggelsen, industrin och annan företagsverksamhet, väghållning samt förorenade markområden. I en del av dessa grundvattenområden har man blivit tvungen att avsluta grundvattentäkten eller så har vattenbehandlingen utökats så att halterna av det förorenande ämnet ska ligga under gränsvärdena för hushållsvatten. Dålig kvantitativ status beror på för stort vattenuttag.

I synnerhet för områden som har dålig status och även för andra riskområden kommer det att planeras åtgärder för att god status ska uppnås i grundvattnen år 2027. I fortsättningen är det mycket viktigt att säkerställa att skyddsåtgärderna som framförs i skyddsplanerna verkställs i syfte att minimera verksamheter som riskerar grundvattnen. Iakttagande av grundvattenområdena i planeringen av markanvändningen bör också effektiveras.

I området är allt vatten som samhällena använder grundvatten, förutom i Vasa och Jakobstad. Målet är att trygga tillräckligt med grundvatten av god kvalitet för vattenförsörjningen i samhällena även för de kommande generationerna.

Pohjavesialueiden tila ja riskialueet 2019
 
Publicerad 14.2.2020 kl. 10.06, uppdaterad 14.2.2020 kl. 15.33