Landskapsenkäterna
Enkäterna var öppna till den 31 januari 2023, tack till alla som svarat!
Ett hurdant landskap är viktigt för dig i vardagen? Hur kan landskapet skötas bättre? Hur borde landskapen och landskapspolitiken utvecklas?
Havslandskap i södra Finland © Nina Ahola
Miljöministeriets mål är att under 2023 börja bereda strategiska riktlinjer för skötseln, skyddet och planeringen av landskap. Forskarna vid Finlands miljöcentral samlar in information till stöd för beredningen av riktlinjerna med hjälp av två enkäter som genomförs i december–januari. Båda enkäterna genomförs i samarbete med miljöministeriet.
Enkät som är öppen för alla
Den öppna enkäten riktar sig till alla som är intresserade av våra landskap och dess syfte är att utreda vad som är viktigt för befolkningen i synnerhet i vardagliga landskap samt vilken typ av deltagande och påverkan i anslutning till landskapen som kan intressera. Med enkäten vill forskarna också utreda vad befolkningen är nöjd med och vad som eventuellt oroar i fråga om landskapens framtid.
Expert- och aktörsenkät
Den andra enkäten riktar sig särskilt till de experter, organisationer, sammanslutningar och andra aktörer vars verksamhet påverkar landskapen eller vars verksamhet påverkas av landskapen. I enkäten utreds vad som borde lyftas fram i landskapspolitiken samt hur landskapen borde skyddas, skötas och planeras. Forskarna är också intresserade av eventuella utvecklingsmål som kan påverkas genom landskapspolitiken.
Forskarna önskar svar på enkäterna från hela Finland
Alla svar är viktiga för forskningen. Om du vill kan du besvara båda enkäterna. Genom att svara kan du påverka teman och synvinklar i det kommande landskapspolitiska programarbetet. Miljöministeriet använder också resultaten av enkäterna vid planeringen av den kommunikation och de möjligheter att delta som hänger samman med uppgörandet av riktlinjerna.
Enkäterna är öppna till den 31 januari 2023.
Närmare information
Forskare Nina Ahola, Finlands miljöcentral, tfn 0295 252 232, fornamn.efternamn@syke.fi
Enkäterna är en del av Finlands miljöcentrals projekt som ger bakgrundsinformation till miljöministeriets kommande landskapspolitiska programarbete. Publikationen Yhteiset maisemat – Kohti maisemapoliittista ohjelmaa (helsinki.helda.fi) (Gemensamma landskap – Mot ett ladskapspolitiskt program) har tidigare getts ut inom ramen för projektet.
Stadslandskap © Nina Ahola
I bakgrunden Europarådets landskapskonvention
Europarådets landskapskonvention är en internationell överenskommelse som berör landskap. Konventionens mål är att främja skyddet, skötseln och planeringen av landskap. Finland anslöt sig till konventionen 2006.
I landskapskonventionen uppfattas landskapet på en övergripande nivå. Enligt den innebär landskapet ”ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer”. Konventionen omfattar alla landskap såväl på landsbygden som i städer, tätorter och deras utkantsområden. Även vatten- och strandområden samt undervattenslandskap är inkluderade.
Landskapskonventionen förutsätter att de stater som undertecknat konventionen verkställer landskapspolitiken. En metod för att genomföra landskapspolitiken enligt konventionen är att behöriga myndigheter tar fram allmänna principer, strategier och anvisningar som möjliggör särskilda åtgärder för att skydda, sköta och planera landskapet.
Pallas landskap i norra Finland © Tapio Heikkilä
Landskapen är en väsentlig del av befolkningens vardagsmiljö och har stor betydelse för människans och andra arters välbefinnande
Landskapen har uppstått som ett resultat av långvarig växelverkan mellan människan och naturen och de förmedlar också historiska och kulturella värden. De viktigaste lagarna som främjar skyddet, skötseln och planeringen av landskapet är markanvändnings- och bygglagen samt naturvårdslagen.
Levande landsbygdslandskap i sydvästra Finland. Bild: Riku Lumiaro.
Nationellt värdefulla landskapsområden
I Finland finns det 186 nationellt värdefulla landskapsområden. De utgörs av de mest representativa kulturlandskapen på landsbygden. Deras värde baserar sig på den mångformiga kulturpåverkade naturen, det vårdade odlingslandskapet och det traditionella byggnadsbeståndet. Dessutom inbegriper områdena andra landskapstyper, bl.a. objekt som representerar skärgårdslivet och det samiska levnadssättet samt historiskt betydelsefulla landskapssevärdheter. De nationellt värdefulla landskapsområdena (VAMA 2021) grundar sig på statsrådets beslut av den 18 november 2021.
Landskapsvårdsområden
Med stöd av naturvårdslagen kan man inrätta särskilda landskapsvårdsområden. Dessa hjälper oss att värna om bl.a. natur- eller kulturlandskapet och de historiska särdragen i områden. Landskapsvårdsområdena inrättas i nära samarbete med lokala aktörer, som t.ex. byföreningar och kommuner.
Vårdbiotoper
Miljöministeriet har kartlagt vårdbiotoper formade av den traditionella markanvändningen. De är ofta viktiga ur ekologisk synpunkt, som biotoper. Vårdbiotoper är unika artmässiga helheter skapade av det traditionella jordbruket. Om dessa försvinner hotas livsmiljön för många djur- och växtarter att utrotas.
Vårdbiotoper är kulturpåverkade naturtyper formade huvudsakligen av ängs- och beteshushållning, t.ex. ängar, hagmarker, skogsbeten och hedar. Deras sammanlagda areal har minskat kraftigt i takt med förändringen av landsbygdens struktur och de nya produktionsmetoderna. Man försöker skydda vårdbiotoperna genom landskapsvårdsprojekt och stödåtgärder som bevarar det traditionella jordbrukslandskapet.
Byggda kulturmiljöer
Den byggda kulturmiljön omfattar historiska byggnader, den tidiga industrins och trafikens miljöer, landskapen formade av trädgårdskulturen och fornlämningar.
Den uppdaterade inventeringen av Finlands byggda kulturmiljö färdigställdes 2009, då Museiverket gjorde en förteckning över mer än 1 400 kulturhistoriskt betydelsefulla byggda miljöer. Inventeringen av byggda kulturmiljöer, som baseras på markanvändnings- och bygglagen.
Nationalstadsparker
Med stöd av markanvändnings- och bygglagen kan man inrätta nationalstadsparker. I dessa införlivas den värdefulla kulturmiljön och stadsnaturen i stadsbornas dagliga miljö och rekreationsområden i enlighet med principerna om en hållbar stadsplanering. I nationalstadsparkerna finns nationellt värdefulla objekt, men även mer vardagliga områden. Det är staden eller kommunen som lägger fram förslag om att inrätta en nationalstadspark, och miljöministeriet fattar beslut om inrättandet.
Nationallandskap
År 1994 firade miljöministeriet 75-årsjubileet av Finlands självständighet genom att utse 27 nationallandskap. Till nationallandskap utsågs kulturhistoriskt värdefulla landskapsobjekt som på ett mångsidigt sätt reflekterar det finländska näringslandskapets historia samt Finlands regionala särdrag eller som har haft stor betydelse för skapandet av den finländska identiteten och landskapsbilden.