Samhällsstruktur - Södra Österbotten, Österbotten och Mellersta Österbotten

 

Åbo Akademi, Vasa

Tre livskraftiga landskap

Av befolkningen i Södra Österbotten bor ca 80 % i tätorter eller längs huvudtrafiknätet på 2 km:s avstånd från huvudleden. Befolkningen i Södra Österbotten är ganska jämnt fördelad på olika håll i landskapet. Befolkningens tätortsgrad var lite över 70 procent i slutet av år 2008.

Mellersta Österbotten delas upp i tillväxtzonen som består av Karleby stad, kusten och området längs järnvägen samt de landsbygdsdominerade övriga delarna av landskapet. Kannus, Kaustby och Kalajoki är regionens övriga större servicekoncentrationer som de andra kommuncentren kompletterar med sitt serviceutbud.

I Österbotten har bebyggelsen uppstått och etablerats i de bördiga å- och älvdalarna och i deltaområdena. Byarna följer landskapets form, antingen i grupp eller som breda band. Längs kusten har det byggts upp täta klungor av byar runt fiskenäringen. I och med att näringsstrukturen förändrades har bebyggelsen koncentrerats till städer och landsbygdstätorter och bystrukturen har glesats ur. Vid kusten och i skärgården finns rikligt med fritidsbebyggelse. Kustregionen berörs av landhöjningen, ett speciellt geologiskt fenomen som beroende på plats är 6–9 mm per år.

Utvecklingen av samhällsstrukturen styrs i harmoniserande riktning

 

Samhällsstrukturen splittras när det uppstår ett byggnadstryck i landsbygdsområden som ligger nära tillväxtcentren och glesbebyggelse som inte grundar sig på landsbygdsnäringar ökar i dessa områden. Den splittrade samhällsstrukturen medför stora kostnader och konsekvenser för miljön. Byggande och underhåll av vägar och samhällstekniska nätverk (vatten, avlopp, elektricitet och datatrafik) samt produktion och användning av service som bosättningen behöver är dyrare än i tät struktur och ger upphov till större miljökonsekvenser. I synnerhet från bebyggelse i glest bebyggda områden runt tillväxtcentrum finns det behov av att pendla till arbetsplatserna och servicen i centrum, vilket ökar privatbilismen.

Målet är att harmonisera samhällsstrukturen i synnerhet i stadsregionerna genom att förena markanvändningens, boendets, trafikens och servicens behov. Detta är en utmaning i synnerhet i området runt de tre landskapscentren Vasa, Seinäjoki och Karleby . Landskaps- och generalplanläggningen och övrig styrning av stadsregionernas markanvändning spelar här en nyckelroll. Även med strukturmodellarbete i stadsregionerna kan man främja samhällenas funktionsduglighet och övergripande utveckling.

Kommuncentrens livskraft och säregenhet tryggas och bevarandet av mångsidiga tjänster i centren främjas: i centren finns trivsamma bostadsområden och service och kollektivtrafikens och den lätta trafiken förbindelser till centrum fungerar. Vid sidan av planläggning av hög kvalitet stöds centren med centrumutvecklingsplaner.

Byarnas livskraft samt bevarande och tillgången på service tryggas genom att styra bebyggelsen till byarna. På detta sätt förbättras också jordbruksnäringarnas verksamhetsförutsättningar när bebyggelsen inte är placerad så att näringarna begränsas. Med stöd från Europeiska landsbygdsutvecklingsfonden utreds som bäst utveckling av jordbruksiakttagande planläggning i kommunerna Ilmajoki, Lappo och Seinäjoki.

Invånarnas tillgång till service inom handeln tryggas genom att förutsätta konsekvensbedömningar på alla plannivåer. Med landskapsplanläggningen kan man trygga jämlik utveckling av kommersiell service i kommunerna och med kommunens generalplan kan man styra utvecklingen av kommersiell servicestruktur i kommunen och med detaljplanen på motsvarande sätt utveckling och byggande av kommunens delområden. Placeringen av storenheter inom detaljhandeln har utretts i landskapsplanen för de tre landskapen.

Nya inslag i byggnadsverksamheten

Talo aurinkopaneelilla

Efterfrågan på trygga och lättskötta boendeformer har ökat i synnerhet bland den åldrande befolkningen. Detta avspeglas i att det i kyrkbyarna byggs hissförsedda våningshus som är högre än det övriga byggbeståndet. Trenden med att bygga på höjden gäller även stadscentrum. För att ta hänsyn till tätortbilden, samhällsstrukturen och områdets traditionella byggnadskultur bör det göras tillräckliga utredningar och generalplanen bör vid behov ses över.

Den kraftigt avancerande planeringen och byggandet av vindkraftsområden är en ny faktor som påverkar samhällsstrukturen i alla tre landskapen. I samband med landskaps- och generalplanläggningen utreds de samhällsstrukturella konsekvenserna.

 

                                                                                                                          Foto: Janne Ulvinen

Byggda kulturmiljöer av riksintresse i Södra Österbotten (rky.fi)
Byggda kulturmiljöer av riksintresse i Österbotten (rky.fi)
Byggda kulturmiljöer av riksintresse (rky.fi)
Nationellt värdefulla landskapsområden

 

Publicerad 07-03-2014 kl. 11.08, uppdaterad 16-05-2019 kl. 10.58