Gå till innehållet

Klassificeringen av stads- och landsbygdsområden har uppdaterats: urbaniseringsgraden i Finland har stigit till över 72 procent

Pressmeddelande 29.5.2020 kl. 17.29
Fotografi med grönt område och höghus.
Grönt bälte i det innersta stadsområdet i Rönnbacka i Helsingfors. © Kuva: Pirjo Ferin.

Över 72 procent av finländarna bor i stadsområden framgår av klassificeringen av stads- och landsbygdsområden som uppdaterats av Finlands miljöcentral. Urbaniseringsgraden har ökat med drygt två procentenheter, då den jämförs med den tidigare klassificeringen som var baserad på befolkningsdata från år 2010. Den uppdaterade klassificeringen visar hur läget såg ut år 2018. De områdesklasser som ökat mest till ytan är stadsnära landsbygd och städernas kransområden. I det innersta stadsområdet där invånarnas och arbetsplatsernas täthet är som störst ligger över hälften av arbetsplatserna och bor över två miljoner finländare.

Städerna täcker fem procent av arealen

Den högre urbaniseringsgraden beror förutom på städernas befolkningsökning och förtätning även på att stadsområdet har expanderat. Det inre stadsområdet har brett ut sig till det tidigare yttre stadsområdet och det yttre stadsområdet har tagit över från kransområdet. Kransområdet har i sin tur brett ut sig till den tidigare landsbygden. Trots att stadsområdena har ökat, täcker de endast cirka fem procent av den totala arealen, resten är landsbygd. 

Det tätast bebyggda inre stadsområdets utvidgning beror på kompletteringsbyggande som orsakat att nya områden kopplas till ett sammanhängande bebyggt område.

– Till exempel i huvudstadsregionen har kompletteringsbyggandet utvidgat det sammanhängande inre stadsområdet mot Esboviken i väst och Kervo i nordost, berättar Kimmo Nurmio, forskare på Finlands miljöcentral.

I det innersta stadsområdet ligger nu över hälften av landets arbetsplatser och bor över två miljoner finländare. Befolkningstillväxten och ökningen av antalet arbetsplatser koncentreras främst till stadsområdena.

Området för växelverkan mellan stad och landsbygd blir större

De områdesklasser som ökat allra mest till ytan är stadsnära landsbygd och kransområden kring städer. Detta innebär att städernas influensområde har ökat. Den stadsnära landsbygdens tillväxt beror främst på att städernas pendlingsområden har vuxit.

– Det här kan bland annat bero på att arbetsplatserna koncentrerats, möjligheterna till distansarbete har ökat och trafikförbindelserna förbättrats, bedömer Nurmio.

Utvidgningen av stadens kransområden är delvis en följd av att nya bosättningscentrum har anslutits till stadsregionerna. Trots att arealen för den mellanliggande zonen har ökat, har dess invånarantal efter en lång jämn fas börjat sjunka något, bland annat för att områdestypen har brett ut sig till områden präglade av befolkningsminskning.

Den områdesklass som har minskat mest är den traditionella jordbruksdominerade kärnlandsbygden. Den har förlorat områden både till den stadsnära landsbygden och till glesbygden. Å andra sidan har kärnlandsbygden även brett ut sig till nya områden på den tidigare glesbygden.

Utveckling av befolkningsfördelning enligt stads- och landsbygdsklassificeringen (2018)

Diagram om befolkningsutvecklingen enligt klassificering av stads- och landsbygdsområden. Senaste åren har befolkningen ökat närmast bara i det inre och yttre stadområdet.
 

Klassificeringen är oberoende av kommungränserna

I klassificeringen av stads- och landsbygdsområden delas områdena in i sju klasser som är oberoende av kommungränserna. Stadsområdena indelas i ett inre och ett yttre stadsområde och i ett kransområde kring staden. Landsbygden består av lokala centra på landsbygden, stadsnära landsbygd, kärnlandsbygd och glesbygd.

Klassificeringen baserar sig bland annat på riksomfattande material som utgörs av befolknings-, arbetskrafts-, pendlings- och byggnadsdata samt vägnäts- och markanvändningsmaterial. Slutresultatet är betydligt mera exakt och mångsidigare än klassificeringen i städer och landsbygdskommuner enligt kommungränserna. Den områdesklassificering som nu har publicerats har uppdaterats till att motsvara statistiken för år 2018. Den tidigare klassificeringen visade hur läget såg ut år 2010.

Karta över stads- och landsbygsområden enligt klassificering för året 2018.
 

Klassificeringen kan laddas ner i form av geografisk data

Både den uppdaterade och den tidigare områdesklassificeringen går att ladda ner som öppen geografisk data i Finlands miljöcentrals nedladdningstjänst. Av den senaste klassificeringen har även en rapport publicerats som sammanfattar den uppdaterade situationen och förändringarna jämfört med den tidigare klassificeringen.

Uppdateringen av klassificeringen av stads- och landsbygdsområden har gjorts av Finlands miljöcentral (SYKE). Arbetet har beställts av arbets- och näringsministeriet (ANM) och jord- och skogsbruksministeriet (JSM).

Geografisk data

www.syke.fi/fi-FI/Avoin_tieto/Paikkatietoaineistot/Ladattavat_paikkatietoaineistot

Rapport på finska

Ville Helminen, Kimmo Nurmio, Sampo Vesanen. Kaupunki-maaseutu-alueluokitus 2018. Suomen ympäristökeskuksen raportteja 21/2020.

helda.helsinki.fi/handle/10138/315440

Webbsida

www.ymparisto.fi/sv-FI/Livsmiljon_och_planlaggning/Samhallsstrukturen/Information_om_samhallsstrukturen/Klassificering_av_stads_och_landsbygdsomraden

 

Ytterligare information:

Forskare Kimmo Nurmio, Finland miljöcentral SYKE, tel. 0295 251 466, email: fornamn.efternamn@ymparisto.fi

Kommunikationsexpert Matti Lindholm,Finlands miljöcentral SYKE, tel. 0295 251 380, email: fornamn.efternamn@ymparisto.fi