Datasystemet för den byggda miljön underlättar utnyttjandet av data – definitionen av den första fasen är klar

Nyhet 25-01-2022 kl. 9.05

Datasystemet för den byggda miljön samlar information om byggande och planer relaterade till områdesanvändning i ett nationellt interoperabelt format. Syftet med det nya informationsystemet är att effektivisera utnyttjande av information och därigenom förbättra planeringen av en god livsmiljö ur såväl mänskligt som miljömässigt välbefinnandes perspektiv.

Genomförandet av datasystemets första fas fastställdes under 2021 under ledning av Finlands miljöcentral. I arbetet deltog miljöministeriet, intressentgrupper och ett konsortium bestående av Ubigu Oy, Gravicon Oy och Gofore Oyj, under ledning av Ramboll Finland.

Datasystemets huvudsakliga utvecklare kommer att värvas och väljas under 2022. Utifrån resultaten av definitionsarbetet kan genomförandet av systemet inledas senast under hösten.

Informationssystemet minskar manuellt och dubbelarbete

Det finns ingen nationellt heltäckande information i Finland om planer gällande områdesanvändning. Informationen om den byggda miljön är utspridd över olika system.

Det datasystem för den byggda miljön som nu definieras kommer att möjliggöra tillgång till informationen på ett och samma ställe i ett interoperabelt format. Systemet minskar leverans av samma information till olika aktörer, myndigheternas manuella arbete och den tid som krävs för att söka information.

Det behövs omfattande och högklassig information för många uppgifter: planering av en god livsmiljö, bekämpning av klimatförändringen, möjliggörande av marknaden för cirkulär ekonomi och förbättring av boendets hälsosamhet och säkerhet. Innehållet i datasystemet produceras av kommuner och landskapsförbund i deras myndighetsprocesser, men systemet tillgodoser också företagens och medborgarnas informationsbehov.

Myndigheternas ansvar förändras inte

Syftet med datasystemet för den byggda miljön är att lagra och förmedla information. Ansvaret för informationsproduktionen förblir oförändrat. Kommunerna kommer med andra ord även i fortsättningen att ansvara för planläggningen och besluten om bygglov. Den information som importeras till datasystemet valideras men redigeras inte. Eventuella nödvändiga korrigeringar görs alltid av dataproducenten.

Datasystemet för den byggda miljön är inte heller ett verktyg för aktiv planering, och ersätter sålunda inte de planeringsprogram som kommunerna redan har i bruk.

Ny informationsmodell som säkerställer interoperabilitet

Flera myndighetsprocesser för byggande och områdesanvändning samt deras ändringsbehov undersöktes under definitionsarbetet. De informationsmodeller och begreppssystem som redan utvecklats användes också som utgångspunkt.

Genomförandet begränsades eftersom allt informationsbehov inte kan tillgodoses under datasystemprojektets första fas. Inledningsvis kommer uppgifter om planläggning, tomtindelningsplanering, bygglov och begränsningar gällande markanvändning att exporteras till systemet. Utbyte av information om fastighetsbeskattning är också ett centralt användningsområde.

En begreppsmässig och logisk informationsmodell utarbetades för datasystemet utifrån det centrala innehållet. Bland annat definierades cirka 200 centrala begrepp för modellen. Den sammanställda informationsmodellen beskriver systemets datainnehåll och säkerställer uppgifternas interoperabilitet.

I arbetet definierade man också de gränssnitt som datasystemet behöver och hur information överförs mellan olika organisationers system. Myndigheter och utvecklare har tillgång till information via REST-baserade gränssnitt, och information publiceras också i enlighet med OGC API Features-standarden.

Förändring mot datamodellbaserad planering

Datasystemet medför ett stort antal fördelar men kräver också arbete och reform av verksamhetssätt. De största ändringarna i verksamhetssätt gäller planläggning, i vilken man tar i bruk datamodellbaserad planering. Det nya datasystemet ställer också nya slags krav på den planeringsprogramvara som kommunerna använder.

Under definitionsarbetet bedömde man datasystemets kostnader och fördelar. Standardisering av plan- och byggnadsdata sparar arbetstid samt medför ekonomiska fördelar och möjligheter för utveckling av nya applikationer. Det är möjligt att använda uppgifterna över kommun- och organisationsgränser. Under definitionen bedömdes fördelarna ur till exempel miljötillståndsmyndigheternas, fastighetsbeskattningens och räddningsverkens perspektiv.

Utvecklingsarbetet fortsätter och ibruktagandet sker i etapper

Genomförandet kommer att främjas i avsnitt och specifikationerna kommer också att specificeras allteftersom diskussionerna med intressentgrupperna fortsätter. Datasystemet testas år 2023, och det nya datasystemet och dess första funktioner kan tas i bruk från och med den 1 januari 2024. Användningen av systemet är huvudsakligen gratis och datalagringen är alltid avgiftsfri.

Alla kommuner i Finland erbjuds stöd för införande och användning av datasystemet och nya verksamhetssätt. Under definitionsarbetet skapades också en grund för en stöd- och underhållsorganisation.

Utvecklingen av datasystemet är en del av det bredare Ryhti-projektet inom miljöministeriet och Finlands miljöcentral (2020–2024). Projektet reformerar hanteringen, behandlingen och utnyttjandet av information om den byggda miljön. Förutom att bygga ett datasystem främjar projektet lagstiftningsreformer och interoperabilitetsarbete inom fastighets- och byggbranschen.

Ryhti-projektet är en fortsättning på det utvecklingsarbete inom fastighets- och byggbranschen som har utförts i årtionden för att främja digitaliseringen av den byggda miljön.

Bekanta dig närmare

Läs mer om datasystemet

Material för definitionsfasen i Hankeikkuna.

Direktlänkar till material, dokumenten på finska:

Kontaktuppgifter

projektledare Päivi Malmi
tfn 050 3757 114

specialplanerare Henrik Saari
tfn 029 525 2257

fornamn.efternamn@syke.fi
Finlands miljöcentral, data- och informationscentret