Punktutsläpp av fosfor och kväve i vattnen - Södra Österbotten, Österbotten och Mellersta Österbotten

Utveckling på lång sikt:
Trots att närsaltsutsläppen uppvisar en minskning, är den allmänna utvecklingstrenden ganska oförändrad.
Utveckling på kort sikt:
Under de senaste åren har närsaltsutsläppen huvudsakligen hållits på samma nivå och några förändringar kan knappast ses.
Utveckling i förhållande till mål
Indikatorn visar närsaltsbelastningen ut i vattnen från punktutsläppskällor. Både kväve och fosfor orsakar eutrofiering i vattendragen, som framträder bl.a. som algblomningar. Enligt målen bör utsläppen över hela linjen reduceras. Även utsläppen från diffusbelasntingen (jordbruk, skogsbruk, torvproduktion)bör minskas ytterligare, trots att framsteg har gjorts.

Punktutsläpp av fosfor i vattnen i Södra Österbotten

Punktutsläpp av kväve i vattnen Södra Österbotten

Punktutsläpp av kväve i vattnen i Södra Österbotten

Pubktutsläpp av kväve i vattnen Södra Österbotten

Punktutsläpp av fosfor i vattnen i Mellersta Österbotten

Punktutsläpp av fosfor i vattnen Mellersta Österbotten

Punktutsläpp av kväve i vattnen i Mellersta Österbotten

Punktutsläpp av kväve i vattnen Mellersta Österbotten

Punktutsläpp av fosfor i vattnen Österbotten

Punktutsläpp av fosfor i vattnen Österbotten

Punktutsläpp av kväve i vattnen i Österbotten

Punktutsläpp av kväve i vattnen Österbotten

Källa: VAHTI - Datasystemet för miljöskyddsinformation.

Uppgifterna i graferna grundar sig på data som har sparats i tillsynsdatasystemet VAHTI. I systemet sparas uppgifter om miljötillståndspliktiga verksamheter, för vilka statens miljöskyddsmyndighet har varit tillsynsmyndighet. År 2004 ses en tydlig ökning i graferna för Södra Österbotten. Detta beror på att insamling och lagring av data systematiserades. Avsikten är att hela tiden öka mängden data som sparas i VAHTI-systemet såsom även datans kvalitet. Dessutom bör det observeras att industrins totalkväve- och fosforbelastningsgrafer omfattar utsläppen från torvproduktionen, men i graferna beaktas inte utsläppen från tillståndspliktiga djurstall och pälsfarmer.  

På lång sikt har kväveutsläppen från industrin minskat stadigt på grund av bättre tekniska lösningar. I fråga om kväveutsläppen från samhällen har utvecklingen gått i olika riktningar i regionens landskap. Utöver kvävenedfallet från jordbruket och luften är samhällena den största källan till utsläpp från mänsklig verksamhet. Avloppsreningsverkens effekt påverkar kväveutsläppen från samhällena.

I Södra Österbotten har fosforbelastningen från alla olika punktutsläppskällor (industrin, samhällen) ut i vattnen minskat en aning under 2000-talet. Totalkvävebelastningen har hållits på samma nivå under hela granskningsperioden. I Mellersta Österbotten kan man se förändringar under de senaste åren i fråga om belastningen från samhällen. Under denna tid har behandlingen av avloppsvatten och avloppsslam förnyats. År 2013 inträffade en kraftig plötslig ökning av totalfosforutsläppen i Mellersta Österbotten när byggarbetet på storindustriområdet i Karleby frigjorde betydande mängder fosfor från marken ut i havet.

I Österbotten har fosforutsläppen från olika utsläppskällor minskat under hela granskningsperioden. Fosforutsläppen från industrin har varierat mera på årsnivå på grund av olika produktionsförändringar. Närsaltsutsläpp från fiskodling uppkommer endast i Österbotten och utsläppen har minskat stadigt under granskningsperioden. I Södra Österbotten och Mellersta Österbotten har fiskodlingsverksamheten minskat avsevärt, varför utsläppen inte längre kan anses vara betydande. Både kväve och fosfor orsakar övergödning i vattendragen, varför man bör få ner utsläppen till en så låg nivå som möjligt. Detta har eftersträvats och delvis uppnåtts med hjälp av nya reningstekniska lösningar. Tillämpning av bästa tillgängliga teknik främjas ytterligare i syfte att minska närsaltsbelastningen.

Publicerad 04-06-2014 kl. 10.39, uppdaterad 20-03-2017 kl. 10.51