Gå till innehållet

Belastning på vattendrag och naturlig urlakning

Det är i första hand belastningen av eutrofierande ämnen, dvs. fosfor och kväve, från både diffusa och punktvisa utsläppskällor som försämrar tillståndet i våra vatten. Den diffusa belastningen står för mer än tre fjärdedelar av den totala fosforbelastning som beror på mänsklig verksamhet. Motsvarande andel för kvävet är något över hälften. Riksomfattande överskrider den belastning av båda de här näringsämnena som beror på människan den naturliga urlakningen.

Av tabellen nedan framgår fosfor- och kvävebelastningen från olika källor samt de uppskattade värdena för nedfallet och den naturliga urlakningen i Finland år 2019.

Utsläppskällor

Fosfor
t/a

Kväve
t/a

Fosfor
%

Kväve
%

Punktbelastning

 

 

 

 

Massa- och pappersindustri

114

2 055

3,2

2,9

Övrig industri

14

1 048

0,4

1,5

Samhällen

108

9 635

3,1

13,8

Fiskodling

50

484

1,4

0,7

Pälsdjursuppfödning

45

430

1,3

0,6

Torvproduktion

11

364

0,3

0,5

Punktbelastning sammanlagt

342

14 016

9,7

20,1

Diffus belastning

 

 

 

 

Jordbruk

2 200

36 000

62,6

51,6

Glesbebyggelse

240

2 100

6,8

3,0

Skogsbruk

440

7 300

12,4

10,5

Diffus belastning sammanlagt

2 880

45 400

81,4

65,0

Nedfall

315

10 400

8,9

14,9

Belastning sammanlagt

3 537

69 816

 

 

Naturlig urlakning

1 320

37 300

 

 

Industri, fiskodling och samhällen från år 2019.
Övriga utsläppskällor och naturlig urlakning: beräkningar gjorda vid SYKE.

Fosforutsläppskällor

fosforutsläppskällor

Kväveutsläppskällor

Kväveutsläppskällor

 

Publicerad 12.9.2013 kl. 12.29, uppdaterad 20.10.2020 kl. 15.29