De flesta av finländarna bor i en ägarbostad. Den största fördelen med att bo i en ägarbostad jämfört med i en hyresbostad är att en del av utgifterna för boendet, amorteringarna på bostadslånet, innebär besparingar. För att skaffa en ägarbostad krävs dock oftast att man tar ett lån, och det innebär samtidigt en betydande och långvarig ekonomisk förbindelse som måste övervägas noga.
|
Janne Ulvinen, Miljöförvaltningens bildbank
|
När bostaden är skuldfri, är boendekostnaderna lägre än för den som hyr sin bostad. Om bostadspriserna stiger drar dessutom den som bor i ägarbostad nytta av detta i form av förmögenhetstillväxt. Risker som kan uppstå är att hushållets förmåga att sköta lånet försämras och att prisnivån på den köpta bostaden sjunker.
Staten stöder boende i ägarbostäder genom att gå i borgen för privatpersoners bostadslån. Staten underlättar också anskaffningen av en ägarbostad genom att en del av bostadslånets räntor är avdragsgilla.
Riskberedskap
Man kan minska riskerna i samband med ett bostadslån genom att dimensionera lånets storlek och lånetiden så att de är rimliga. Månadsutgifterna för att sköta lånet bör vara rimliga jämfört med den uppskattade utvecklingen av inkomstnivån, så att det även blir pengar över för annat. Månadsutgifterna ska vid behov kunna höjas exempelvis på grund av betydande ändringar i räntenivån.
Ett bra sätt att bereda sig på förändringar är att utföra ”stresstester” på bostadslånet, exempelvis fråga: kan jag sköta mitt lån om den allmänna räntenivån stiger med 3 procentenheter och/eller om min lönenivå sjunker med 10 procent?
Mer information
Överinspektör Jorma Pietiläinen p 0295250228, miljöministeriet, fornamn.efternamn@ymparisto.fi